nerriechan.blogg.se

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag cosplayar? Jag ritar, skrivr, syr, virkar, lagar mat, bakar, sjunger, spelar gitarr, spelar ocarina, spelar flöjt, dansar, spelar spel, fotar ibland, redigerar bilder osv.
Älskar och uppskattar i princip alla estetiska saker och ting.
Ockuperar mitt dagliga liv med att ta mig dit vinden bär mig, och med det menar jag att jag gör det jag känner för, när jag känner för det. 

Tycker om den mesta nördkulturen, så star wars, harry potter, dr who, star trek, marvel, dc comics, tim burton osv. är saker som jag älskar. Har växt upp med en far som älskar allt sådant och har lärt mig uppskatta livet och lärandet.

Tycker det är kul att lära mig nya saker, och de flesta skulle väl säga att jag är helt okej allmänbildad. 

Älskar att se de små sakerna i livet, och det gör mig glad. Att plocka blommor på våren, göra midsommar kransar, folk som ler på gatan, att sitta ute och titta på barn som leker. Sånt gör mig glad.

Jag är en rutimänniska, men jag har lätt att fastna i mina rutiner för mycket och det får mig att känna mig instängd. Så då har jag utvecklat ett spontant beteende som kryper fram då och då för att bryta mönstret.
Min spontana sida leder till väldigt mycket knepiga saker och situationer, så jag har lärt mig av min syster att tänka efter, eller i alla fall försöka tänka efter två gånger innan jag tar ett snabbt beslut. Det hjälper inte alltid med vafan. Man ska väl försöka i alla fall.
Mitt humör styr mig verkligen till hundra procent, är jag glad så blir hela världen glad och är jag på sämre humör följer världen med. Jag har en tendens att tappa humöret fort dom dagarna som är sämre, och det leder ofta till tjaffs eller dålig stämning med min pojkvän, eller till att jag smäller i saker. Det händer mig ibland att jag blir så jävla arg att jag inte vet var jag ska ta vägen med mig själv, och så slutar det med att jag sitter på golvet och gråter istället. 

Jag har alltid varit sån och jag kommer nog alltid att vara sån också.

Jag är inte rädd att hävda mina åsikter, inte det minsta. Jag har dock inget emot att andra tycker på sitt sätt, så lägnge dom inte försöker pracka det i ansitket på mig. Att diskutera för och nackdelar tycker jag är jätte intressant, för det kan leda till att man öpppnar sina ögon för nya sätt att se saker, men att bara sitta och bete sig som ett småbarn och säga "JAG HAR RÄTT DÄRFÖR ATT JAG VET DET!", sånna diskutioner tål jag inte.

Musik är mitt liv, jag klarar mig inte utan den. Hade jag kunnat skapa mitt "happy place" hade det varit en liten låda med plats nog för mig och kanske en till, som var mjuk på insidan och med några kuddar i, och som hade högtalare i sig som sedan plockade upp på vilka hjärnvågor man skickar ut och läser av ens humör, sen spelar den musik på shuffle som passar till ens humör. Det hade verkligen varit mitt "happy place". 

Jag har inget alls emot att leva innuti mitt eget huvud, kan sitta i timmar och bara stirra om jag har musik.

Jag älskar mina föräldrar, dom har verkligen gett mig allt. Och jag vet inte hur jag ska ge tillbaka det. Men den dag tillfället kommer så tar jag det, utan att tveka. Utan att blinka.

 

Jag vet inte riktigt vad mer jag kan skriva som "introduktion" till min blogg för, eh, ja. Det känns som att det börjar bli ganska långrandigt nu.
Om det inte redan syns så har jag en del att skriva om haha, så dom som intresserar sig för det får gärna läsa mina följande inlägg.
Dom kommer väl som dom kommer. Ibland kan det ta dagar och ibland kan det ta minuter. 
Beror väl lite på hur mina dagar ser ut i allmänhet haha.